Den fjärde vägen: den högsta graden av fulländning.

Thomas av Aquinos fjärde väg tar sin utgångspunkt i de gradskillnader som finns: det finns till exempel saker som är mer eller mindre varma: elden är varmare än en solvarm sten. Men uttrycket mer eller mindre har bara sin mening i den mån det närmar sig det som är mest, i det här fallet: den högsta graden av värme.
Thomas exempel med temperatur får ses som en allegori. Hans argument blir mer giltigt när vi talar om immateriella ting som godhet, skönhet och sanning. Av två falska ting är alltid en falskare än den andra, och den andra alltså sannare än den första. Vi kan gradera ting som mer eller mindre sanna. Men en sådan gradering kan inte fortsätt i all oändlighet och av detta kan vi sluta oss till att det finns en yttersta sanning.

När Thomas talar om sanning så använder han sig av det Aristoteliska sanningsbegreppet. Enligt det begreppet kan även ting vara sanna och inte bara påståenden och utsagor. När man talar om ett ting som är sant beror det på i hur hög grad den lever upp till sitt eget ideal om sin egen natur. Även vi kan ju i dagligt tal tala om en sann vän som synonym till en riktig vän.
Det är ett sanningsbegrepp som ligger närmare det bibliska begreppet, där den yttersta sanningen är en person: Jesus Kristus. "Jag är Vägen, Sanningen och Livet." (Joh 14:6)

Men är Thomas är argument giltigt? Bara för att vi har relativ sanning, saker som är mer eller mindre sanna, följer av det att det måste finnas en absolut sanning? Eller för att ta godhet som exempel: måste vi utifrån förekomsten av relativ godhet hävda en absolut godhet, alltså en godhet där en större godhet inte kan existera, inte ens i princip? Räcker det inte med att även den högsta godheten är relativ, alltså att det visserligen finns en godhet som är godare än all annnan godhet, men i princip skulle det kunna finnas en ännu större? Burj Khalifa är ju världens högsta byggnad, men i princip går det ju att bygga en högre.

Men enligt Thomas är den yttersta godheten är inte bara den högsta i graderingskedjan utan all godhets ursprung och dess källa. All annan godhet är god i den mån den har del i den yttersta godheten. För att jämföra med byggnader vore det som om andra skyskrapor är höga beroende på i vilken grad de efterliknar Burj Khalifa. Och man kan inte vara mer lik Burj Khalifa än Burj Khalifa, den skulle då vara den yttersta graden av skyskrapa.
När vi säger: "det svaret var mer eller mindre rätt" så blir det ju bara meningsfullt om det faktiskt finns ett svar som är absolut rätt och som det avgivna svaret liknar mer eller mindre.

Thomas fjärde väg har anklagats för att likna Anselms ontologiska gudsbevis där man bevisar Gud enbart utifrån idén om Gud. Men Thomas skulle tillbakavisa det. Fjärde vägen utgår inte från idén om godhet, sanning, skönhet etc. utan utifrån godheten, sanningen och skönhetens eixstens.  Precis som de andra vägarna utgår fjärde vägen från verkligheten omkring oss. Vi erfar godhet och vi erfar att det kan finnas olika grader av godhet. Av detta drar vi slutsatsen att det måste finnas en yttersta godhet som är all godhets källa. Och denna källa är Gud.