Men ett större problem är ändå att kyrka gör reklam överhuvudtaget. För vilka är det som gör reklam? Jo, de som har något att sälja. Man gör reklam för att man vill tjäna pengar på en viss vara, man gör det för egen vinning. Det betyder att man i reklamen framhäver varans alla förtjänster utan att säga något om eventuella nackdelar. Människor har därför tränat upp en viss skepsis till reklam, man vill inte bli lurad.Detta vet företag, varför man ständigt söker andra vägar. Länge har det förekommit produktplacering i filmer och TV-program, företag är beredda att betala mer för dessa eftersom de har bättre effekt än reklamavbrotten. När man vet att man utsätts för reklam kopplar man ju på det kritiska sinnet.
Men nu börjar förmodligen produktplaceringseffekten klinga av. Folk genomskådar även detta, om loggan på en Volvo-bil zoomas in och hålls kvar i rutan någon sekund för länge tänker vi alla: produktplacering!
Men reklammakare är fiffiga de hittar nya metoder. Det bästa sättet är att få media att skriva om något i de vanliga nyhetsspalterna, där förväntar vi oss en viss redaktionell objektivitet. Så reklambyråer hittar på nyheter åt media, till exempel genom att instifta ett pris som sen delas ut åt den betalande kunden. Så har tydligen skett med priset Hetast i Almedalen som gick i år till Antje Jackelèn och som nu blivit ifrågasatt.
Journalister kommer dit och skriver om det, och de flesta tänker väl att pris delas ut av stiftelser som inte står i beroendeförhållande till dem som får priset. Men när folk förstår att det bara är ett mediejippo i syfte att dra dit ens uppmärksamhet faller även det.
Frågan är då om kyrkan ska delta på samma arenor som företag. Vi säljer ingen vara, vi tar inte betalt för något. Att då trängas med de som gör detta kan leda till att folk börjar betrakta oss på samma sätt. De som gör reklam gör ju det för egen vinning.
Är det så att mission har ersatts med reklam och marknadsföring? Jesus har gett oss uppdraget att göra alla folk till hans lärjungar, inte för att vi själva tjänar på det, utan för deras egen skull. Det är visserligen viktigt att kyrkan hörs och syns, även i media, men reklam riskerar att misstänkliggöra kyrkans budskap. Och det kristna budskapet har alltid spridits bäst genom personliga kontakter, genom släkt och vänner och andra nätverk.
Om prästen i församlingen syns i den lokala tidningen har det större betydelse än en reklamsatsning från kyrkokansliet. De som läser tidningen känner ju förmodligen igen prästen och har kanske träffat honom och har då något att relatera till. Det är genom människor av kött och blod och som man har någon form av relation till som det kristna budskapet sprids.
