Jag såg Uppdrag granskning i efterhand på SVTplay ett program som har väckt starka reaktioner. En reporter som låtsas kämpa med sin homosexualitet har sökt upp präster för att testa om de skulle vara beredda att försöka "bota" honom. Enligt vad som sades i programmet hade de kontaktat 12 präster varav de haft samtal med 9 men det var bara 4 som hängdes ut.
Innan jag fortsätter vill jag säga att jag på många sätt uppskattar Janne Josefsson och UG. Josefsson är en av få svenska journalister med ryggrad som vågar gå emot det rådande politiska etablissemanget. I tidigare reportage har han satt fingret på myten om barnfattigdom i Sverige, avslöjat våldsvänstern och genom dold inspelning har vi fått höra att imamer tycker att kvinnor ska tåla lite aga från sina män. Ytterst få journalister skulle vara beredda att göra liknande reportage, därför behövs Janne Josefsson.
Att däremot försöka sätta dit konservativa präster i Svenska kyrkan är väldigt politiskt korrekt. Hur lyckades man då med detta? Syftet var att ta reda på om det bedrivs någon liknande verksamhet i Sverige som Exodus International i USA gör, en organisation där man försöker "bota" homosexuella som önskar detta. Efter programmet kan vi lugnt konstatera att något sådant inte förekommer i Sverige, åtminstone lyckade inte UG avslöja något av vikt.
Det visades ju också att när teamet i efterhand konfronterar prästerna tar de mer upp deras terapeutiska frågor om övergrepp i barndomen. En präst (som inte är utbildad terapeut) ska naturligtvis inte bedriva den sortens samtal inom själavårdens ram. Men det vi fick se i tv-rutan var 3-4 meningar av den ena parten; vi hörde bara prästens svar, inte journalistens frågor. Vi vet ingenting om helheten av samtalet: hur länge pågick det, var det journalisten som drev samtalet, kastade han ut antydningar som prästen tog upp etc.
En sak kan vi vara säkra på: hade någon av prästerna sagt något mer tydligt om att "bota" homosexualitet eller liknande hade det garanterat tagits med i programmet. Allt man fick fram var alltså 3-4 meningar som ryckta ur sitt sammanhang kanske inte borde ha sagts. Detta utifrån ett eller flera samtal med sammanlagt 9 präster, vi får alltså föreställa oss att UG förmodligen har över 10 timmars bandade samtal i sitt arkiv.
Bytet var alltså synnerligen magert, ändå sänder man programmet. Borde man inte efter slutförd granskning konstatera att eftersom det inte förekommer någon Exodus-verksamhet i Svenska kyrkan lägger vi ner. Eller hade man redan bestämt sig vad resultatet skulle bli så att man körde på, även när det inte blev vad man förväntade sig?
Program som UG behövs för att avslöja makten, men dessa präster har inte mycket makt eller inflytande. Svenska kyrkan är ingen myndighet, det är en frivillig organisation som man kan gå ur om man vill. Man är inte tvungen att söka upp präster för samtal och själavård, och gör man det men inte är nöjd med det som sägs kan man resa sig och gå. Efter programmet lämnas tittaren med frågan vad som egentligen avslöjades och vad syftet var med detta?
