"Om den mänskliga hjärnan hade kunnat förstå den mänskliga hjärnan hade den varit mycket enklare. Fast då hade den inte kunnat förstå den." Och det kan ju ligga något i det.
Begrepp som självmedvetande och vilja flyter ihop. En varelse som har självmedvetande kan också reflektera över sina egna valmöjligheter och bestämma sig för något. För mig är det tydligt att självmedvetande förutsätter att människan har en icke-materiell komponent som står över hjärnans neuroner eftersom de är bundna av materiens lagar. En ande om man så vill.
Om våra tankar enbart är produkten av kemiska och elektriska impulser i hjärnan, vad är det då som sätter igång processen? Om det bara handlar om impulser utifrån via våra sinnen skulle vi enbart ha medvetande, hjärnan skulle ta emot impulser bearbeta dem och agera därefter. Självmedvetande, fri vilja, kräver något som står utanför systemet men som ändå kan påverka det genom att sätt igång vissa, avgörande impulser.
Det går naturligtvis att argumentera för att vår fri vilja är en illusion, och i själva verket brukar de flesta ateister faktiskt landa där. Det är i och för sig konsekvent, frågan är väl vad för evolutionär nytta en sådan illusion har. Jag hade en längre diskussion med en ateist på facebook där jag påpekade att om hans hållning var den rätta skulle det lika gärna, om kosmos initialvärden hade varit lite annorlunda, ha kunnat vara så att jag var ateisten och han den kristne i diskussionen.
Saknar vi fri vilja kan man fråga sig vad det är för mening med att tänka överhuvudtaget. Jag har ju i så fall ändå inte valt mina tankar utan de bara kommer till mig, vad är då meningen? Mina tankar är på sätt och vis redan tänkta, de ska bara rinna genom min hjärna också. Men om jag inte väljer mina tankar kan jag inte heller lita på dem och jag kan i själva verket inte veta om jag saknar fri vilja.
Om vi har en icke-materiell komponent i vårt själsliv så betyder det också att denna kan överleva våra kroppar. Den är ju inte en del av materiens förgängelse. Sen kan man alltid diskutera vad och hur mycket som överlever och hur vårt själsliv ser ut efter det. (Kan man, till exempel, tänka utan en hjärna?) Mycket talar för att min ande och min hjärna behöver varandra.
Jag tror aldrig att robotar kan få självmedvetande och fri vilja som vi människor. De kan säkert få medvetande i likhet med högre stående djurarter. Det kanske till och med går att simulera ett självmedvetande så att det blir omöjligt för utomstående att avgöra om det är på riktigt eller bara är en illusion. När allt kommer omkring är det ju bara jag själv som vet om jag vet att jag finns.
