torsdag 22 maj 2014

Obama och svensk skolpolitik

Bland svenska politiker finns en tendens att möta varje problem med mer resurser. Vi ser det inte minst i skolpolitiken. Vad gör man när skolan gör dåliga resultat? Tillför mer pengar! Anställer fler lärare! Alltså: mer av samma! Det här visar politikernas oförmåga att tänka utanför boxen. 
Det kan vara på sin plats att påpeka att Sverige i internationellt perspektiv redan har små klasser och är bland de länder i världen som satsar mest pengar per elev. Ändå blir ryggmärgsreflexen att vi har för få lärare och det behövs mer pengar. Politikerna, till och med Jan Björklund, saknar kurage att säga som det är: vi har inte för få lärare vi har för dåliga lärare.

Det borde inte behöva vara kontroversiellt att säga det eftersom vi de senaste 10-15 åren inte har haft full intagning på lärarhögskolan. Även mindre begåvade studenter har därför blivit antagna, studenter som kanske inte kunnat komma in någon annanstans.
När det gäller lärare som är 35 år eller yngre kan vi därför inte ta för givet att de har erforderlig kompetens. Jag säger inte att alla saknar det, jag säger att man inte kan utgå från det. (Och när jag tagit del av vissa yngre lärares inställning från barnens skola så kan man uppleva att det ligger något i det.)
Men detta problem möter man alltså nu med att man ska anställa fler lärare! Vad sker då med den genomsnittliga kompetensnivån? Vad sker med lönenivån som alla är överens om är för låg? De lösningar som samtliga partier, från vänster till höger, kommer med förvärrar ju problemen! Man borde istället minska platserna på lärarhögskolorna så att vi verkligen får den högre status för lärarna som vi önskar.

2009 lanserade Obama en utbildningsreform som kallas Race to the Top. Utgångspunkten för reformen är att det inte finns en väg till en god utbildning och det är inget som kan förändras uppifrån. Istället har Obama lanserat en tävling där de delstater som bäst lyckas uppfylla olika kriterier får mer pengar. Man kan naturligtvis inte kopiera ett amerikanskt koncept rakt av och tro att det ska fungera i Sverige, men man borde åtminstone studera det och lyfta in det i den svenska debatten.
Antagligen är själva grundidén, att man belönar de duktiga, alldeles för kontroversiell i Sverige. Här gör man det motsatta: skolor men sämre resultat får mer pengar. Risken med det är att det blir kontraproduktivt, för hur motiverad blir den skolledning att försöka förbättra resultaten om de vet att extrapengarna ryker om de lyckas. (De är för övrigt av samma skäl som inte heller ulandsbistånd fungerar.)

Kanske politikerna behöver inse att de inte kan lösa skolans problem och att det inte finns en väg eller metod för ett bättre skola. Därför behöver man hellre skapa incitament för skolorna att självständigt söka efter vägar till bättre resultat och belöna de som lyckas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar