tisdag 10 februari 2015

Vilka ska bestämma i staten?

Platon, detalj ur Raphaels fresk
Den athenska skolan
"Staten" (Politeia) är kanske den viktigaste av Platons skrifter. Boken är en enda långa dialog mellan Sokrates och hans vänner där de diskuterar hur en idealstat skulle kunna se ut. De konstaterar att Staten behövs eftersom ingen människa klarar sig på egen hand. Ingen människa kan själv tillverka alla de olika saker som hon behöver för att leva och sen också använda dem. Genom att människor går samman och specialiserat sig på olika saker och sen köper och säljer de varor och tjänster man inte själv producerar uppstår ett samhälle där alla får sina grundläggande behov tillgodosedda. Staten uppstår därför att vi behöver varandra.

De som ska styra i Platons stat är filosoferna. Väktarna är poliser och soldater som skyddar staten från inre och yttre hot och resten av folket är hantverkare och bönder som producerar varor av olika slag. Mest utrymme ägnas åt hur styret ska se ut och hur filosoferna bör vara beskaffade som ska stå för det.

Vad ska man då säga om själva grundkonceptet med boken? Kan man slå sig ner och diskutera sig fram till hur en idealstat ska se ut och sen försöka förverkliga den? Jag tror de flesta politiker känner sig frestade av detta. På något sätt ligger det väl i politikens väsen: man vill styra samhället till en bättre värld och jag tvivlar inte på att många blir politiker med de ädlaste motiv, man har en idé om hur samhället bör vara beskaffat och vill förverkliga den.

Själv blir jag emellertid mer och mer skeptisk till idén att man med olika styrmedel ska styra människor till att förverkliga det goda samhället, även om det skulle fungera. I Sverige styrs vi i mycket högre utsträckning än vad de flesta av oss förstår.
Vi har bland världens högsta skattetryck där vi lämnar ifrån oss det mesta av vad vi tjänar till staten som sen skyfflar tillbaka pengarna till oss. Genom denna rundgång skaffar sig politiker en enorm makt över våra liv. Beroende på hur man utformar skattesystemet, genom olika bidrag, avdrag och villkorade subventioner styr man svenska folket. Vi tror att det är vi som "väljer", i själva verket svarar vi på ekonomiska incitament.

Vi kan ta det faktum att så gott som alla barn går på förskola från det att de är lite drygt ett år gamla. Det hade naturligtvis inte hänt om vi inte hade haft subventioner av dagisplatser i hundratusenkronorsklassen. De få som väljer en annan lösning får det inte bara besvärligt ekonomiskt utan känner sig kanske också snuvade på dessa subventioner.

Att våra liv detaljregleras försvaras med att vi ju lever i en demokrati, "det är ju ändå folket själva som bestämmer". Men det stämmer ju inte, vi lever inte i en demokrat utan i en representativ demokrati, vilket är stor skillnad. Vi väljer de som bestämmer över oss.
Därför borde våra valda företrädare bestämma så lite som möjligt och de saker där var och en lika gärna kan bestämma själva behöver politikerna inte lägga sig i.
Om vi själva hade fått bestämma hade vi då haft denna omfattande utbyggnad av förskolor? Troligen inte, vi hade istället haft många olika lösningar beroende på vad som passar olika personer. Det var inte vi, folket som valde den här reformen, det var de som vi valde som valde åt oss.

Ingen människa klarar sig själv, Staten behövs för att garantera att alla får sina grundläggande behov tillgodosedda. Men sen behöver politiker göra halt, även om de har svårt för det. Efter att ha läst Staten av Platon kan jag bättre förstå den frestelsen som finns hos politiker att med olika styrmedel skapa det som man uppfattar som det goda samhället.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar