onsdag 6 maj 2015

Om samvetsfrihet II

Samvetet är en bräcklig sak som vi behöver vara rädda om. Enligt katolska kyrkans katekes är samvetet människans hemligaste centrum och helgedom, där hon är ensam med Gud och där hans röst gör sig hörd. Det är i samvetet som vi uppfattar den gudomliga lagen och enligt katekesen måste vi alltid handla i enlighet med vårt samvete. Framförallt får vi inte tvinga någon annan att handla mot hennes samvete. Detta motsägs inte av att samvetet också behöver upplysning av Guds ord.

Det är därför en mycket allvarlig sak att man inskränker människor deras samvetsfrihet, det är att moraliskt kränka dessa.

Ebba Busch Thor har ju fått mycket kritik för hennes avsikt att kämpa för samvetsfrihet för svenska barnmorskor och ge dem den rätt som de har i de flesta andra länder: rätten att kunna avstå från att medverka till en abort.
Motståndet mot detta är märkligt. Det handlar knappast om att man är rädd att så många skulle avstå att kvinnor skulle få svårigheter att kunna genomföra en abort. (Och skulle det verkligen vara så menar jag att vi har större problem som pekar mot hanteringen av våra ofödda.)
Men alla vet att de som skulle utnyttja samvetsfriheten är såpass få att det rent schematekniskt skulle vara enkelt att lösa.
Det handlar heller inte om att rätten till abort är ifrågasatt som namninsamlingar på nätet antyder. Istället är det ju rätten att slippa medverka till en abort.

Att bli barnmorska blir man för att man vill finnas med när nytt liv kommer till världen, hjälpa kvinnor att föda fram sina barn. Att just denna yrkeskategori av alla ska vara den där man även måste vara beredd att utsläcka det spirande livet i livmodern är faktiskt absurt.

Vad beror motståndet mot samvetsfrihet på? Kan det vara så det blir lättare att låtsas att abort inte är ett etisk dilemma, så länge alla spelar med? Om det då finns några som väljer att avstå, det handlar om aldrig så få, blir dessa en oavbruten källa till oro, en ständig påminnelse om att denna verksamhet, trots allt, inte är helt okej.

De som är trygga i sin uppfattning att abort är ett nödvändigt ont, eller kanske rent av något gott, borde också kunna vara generösa mot dem som inte håller med och bjuda dem på att de får avstå. Samvetet är en allvarlig sak och vi bör kunna respektera de av oss som kommer fram till andra etiska hållningar än oss själva.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar