torsdag 26 november 2015

Sverige - landet extrem

Det vi bevittnar i svensk politik just nu är den logiska slutpunkten på Reinfeldts "Öppna er hjärtan" -linje. Vi är ganska många som förstått att omsvängningen förr eller senare skulle komma. Och ju längre den dröjde, desto kraftigare skulle den bli. Sverige kommer nu, över en natt, gå från EU:s mest generösa flyktingpolitik till den minst generösa. Hade vi agerat i tid hade det inte behövt gå så illa.

Det är framförallt häpnadsväckande att se Miljöpartiet ställa sig bakom en politik som fram tills nu beskrivits som fascistisk. Det är pinsamt när Åsa Romson försöker inbilla oss att hon fortfarande är god med sina halvkvävda snyftningar. Varför avgick inte MP? Betydde makten och ministerlönen så mycket?

Jag är inte lika förvånad över Socialdemokraterna. Tvärtom har jag varit förvånad över de så ryckts med i den reaktionära vänsterns krav på fri invandring. Även om arbetarrörelsen är internationell är en restriktiv invandringspolitik det normala för dem och själva förutsättningen för att kunna behålla en stor och generell välfärd. Även för konservativa partier som Moderaterna ligger det i sakens natur att begränsa invandringen men av andra skäl, som att bevara en inhemsk kultur och tradition.
Kvar finns de liberala och den anarkistiska vänstern, men till skillnad från de senare som vill krossa staten och kapitalet med en okontrollerad invandring, vill liberaler avreglera arbetsmarknad och lönesättning för att folk ska få jobb och kunna försörja sig och sin familj. (Med liberaler menar jag inte f.d. Folkpartiet) Därmed blir invandring ingen belastning, utan faktiskt den tillgång som man med falska siffror hittills har försökt hävda.

Det är sorgligt att se att Sverige väljer stängda gränser framför att begränsa välfärden. Den egna tryggheten framför allt! Trygghet på andra bekostnad! Jag känner oro för de syriska män som har kvar sina familjer i sitt hemland men jag förstår att champagnekorkarna flyger i luften i LO-borgen.

Det blir nu tydligt vilka som är de verkligt goda. De kändisar som gapat om att SD är fascister, samtidigt som man inte det minsta bemödat sig om komma med seriösa förslag om hur en fungerande integration ska gå till, de tillhör inte den kategorin.

Sverige har lockat hit all världens flyktingar med höga bidrag och generös välfärd, men när folk faktiskt hörsammade inbjudan och kom, då smäller man igen dörren! Det duger inte med Romsons hyckleri om att "ingen kunde förutse den här situation". Vad är det för dumheter? Det är många debattörer som under lång tid förutsett detta, hon kan bara gå till sitt eget partis Bertil Torekull.

Svensk invandringspolitik har länge präglats av full gas och tvärnit. När Ingvar Carlsson lät bilan fall -89 fick vi bland västvärldens hårdaste invandringspolitik. Sen kom borgarna till makten och öppnade dörren. På kort tid tog vi emot fler flyktingar från Bosnien är något annat land i Europa. Den gången räddades politiken av att det blev fred och flyktingströmmen upphörde av sig självt. Den här gången gjorde den inte det och det blev istället tvärstopp. Ibland önskar jag att Sverige kunde bli lite mer landet lagom.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar