Det finns många förutfattade meningar om vad kyrkan har ställt till med i historien. Som någon sa till mig: (en präst faktiskt) "Det finns ingen gräns för hur mycket ondska som kyrkan har åstadkmmit i världen."
Naturligtvis ska man inte sopa missförhållanden under mattan men ren historisk desinformation ska vi också bemöta med sakliga invändningar.
En av de saker som skiljer sig mest mellan folks uppfattning och hur det verkligen gick till gäller den spanska inkvisitionen. Enligt gängse uppfattning var det när den fanatiska dominikanmunken Tomas de Torquemada blev storinkvisitor 1483 som denna institution började mörda och tortera i stor skala. Nästan varje lördag i varje större stad i Spanien hördes de skrikande offren när de brann på bålet. Rättegångarna var summariska, domarna godtyckliga och bekännelserna framtvingade under tortyr. Ofta var inkvisitorerna väl medvetna om att offren var oskyldiga men de hamnade på bålet ändå för att man ville åt deras egendom. Uppskattningen av antalet offer varierar från 125 000 till över 300 000.
Men den chockerande sanningen som Rodney Stark uttrycker det är att allt är en lögn eller en grov överdrift. Standarduppfattningen som den spanska inkvisitionen sattes under 1700-talet av engelska och holländska propagandister under tiden som deras länder var i krig med Spanien. Det var alltså ett led i krigspropagandan där man svartmålade fienden.
Det överraskande är att den riktiga inkvisitionen stod för rättvisa, rättigheter för de tilltalade, återhållsamhet när det gäller tortyr och dödsstraff. Forskarna Jaime Contreras och Gustave Henningsen gick igenom 44000 fall. Under den mest aktiva perioden var det 826 personer som avrättades, ca 10 per år, vilket motsvarar 1,8 % av de tilltalade. Med moderna värderingar är det naturligtvis oacceptabelt att överhuvudtaget straffa någon på grund av religiös övertygelse, men under denna period fanns det ingen religiös tolerans någonstans i världen.
Och när det gäller tortyr så använde sig samtliga domstolar, religiösa som världsliga, av detta. Det som utmärkte inkvisitionen var hur restriktiv man var. Man införde regler för att begränsa tortyren: den fick inte pågå i mer än 15 min och fick inte leda till skador på kroppen eller men för livet. Och det rådde starka restriktioner för när tortyren fick användas, endast i ca 2 % av fallen förekom det.
Inkvisitionen hade stark preventiv effekt mot häxförföljelser, då alla misstänkta fick chans att förklara sig och om de inte var medvetna om att deras handlingar var brottsliga så blev de frikända. Uppsåt krävdes alltså för fällande dom och det saknades i de flesta fall av häxeri!
Sanningen om spanska inkvisitionen har varit känd i forskarvärlden i åtminstone 30 år och det har börjar dyka upp i populärvetenskapliga tidskrifter nyligen. Men det tar lång tid att ändra på en etablerad uppfattning som sitter sen generationer. En uppfattning som har bidragit till en onödigt negativ syn på kyrkan.
