torsdag 25 december 2014

Julen 1914

För 100 år sedan hade vi brinnande krig i Europa, det hade pågått i flera månader när julen 1914 närmade sig. Då skulle en märklig händelse inträffa mitt i ingenmansland mellan skyttegravarna. Det finns inte dokumenterat i de officiella historieskrivningarna och det var först på 80-talet som det bekräftades av ögonvittnen att det verkligen inträffat.

Soldater på bägge sidor hade blivit lovade en snabb seger och att man skulle få komma hem före jul. Men istället så körde kriget fast i skyttegravarna som sträckte sig miltals längs gränsen. Där nere i leran, bland råttor och ohyra och med de döda kamraterna liggande kvar på remsan mellan linjerna, efter desperata stormningsförsök, försökte man trots allt få lite julstämning.
Det var tyskar, fransmän, skottar och belgare och snart sjöngs det julsånger på olika språk. Och det var inga problem för dem att höra varandra, remsan kunde vara så smal som 60 meter på sina ställen.

Filmen Fiendeland handlar om denna händelse. En tysk som var tenor i det civila kliver plötsligt upp, fullt synlig och sjunger Stilla natt ackompanjerade av en skotsk säckpipa. Ingenting hände och efter en stund mötte befäl upp från respektive sida och man kommer överens om vapenstillestånd denna heliga natt. Soldater kliver också upp, först försiktigt och trevande men så möttes de mitt i ingenmansland.

Bara dagar tidigare hade de gjort allt för att ha ihjäl varandra och nu firade de jul tillsammans! Det här pågick hela julhelgen, man spelade fotboll, bytte varor och adresser med varandra. Högre befäl som fått nys om vad som pågick försökte förgäves att få dem att börja strida. Först i mitten av januari kom striderna igång igen efter att man omplacerat en mängd soldater på bägge sidor.

Den här händelsen väcker mycket tankar. Krig är sällan den enskilde soldatens vilja, ofta är det något som påtvingats dem utifrån. Och så denna trotsiga tillit. Månader av skyttegravskrig och demoniserande av fienden hade inte lyckats ta död på tilliten till andra, att de är människor precis som vi. Det kan vara värt att påminna om denna händelse för 100 år sedan när vi nu tycks gå mot en oroligare värld.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar