Sola fide, 'Genom tron allena', är en av grundsatserna i Martin Luthers reformatoriska lära. Utgångspunkten för Luther var Rom 1:17, ett bibelställe som blev av allra största vikt för Luther. Vad står där då? Jo: "I evangeliet uppenbaras nämligen en rättfärdighet från Gud, genom tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige skall leva genom tron."
I anslutning till Paulus teologi i Romarbrevet lärde Luther att människan inte kan bli frälst genom gärningar utan endast genom tro. Säkert fanns det skäl att kritisera viss senmedelita fromhet som la en överdriven vikt vid botövningar och befrielse från sådana genom avlat. Ändå finns det en tendens att Luther, i sin iver att markera mot detta, hamnar i andra diket.
Att rycka ut ett bibelställe och göra detta till sin huvudpunkt i den kristna läran är sällan fruktbart. Det är Luthers idé, inte Paulus, att Rom 1:17 uttrycker kärnan i den kristna tron.
Men viktigare är Luthers tillägg: "allena". Paulus skrev aldrig att vi ska leva genom tro allena. Utifrån Rom 1:17 finns det inget som hindrar att andra saker också bidrar till vår frälsning. I Nya testamentet som helhet så finns det många ställen som även talar om att vi människor behöver bidra till får frälsning. Fil 2:12: "Därför, mina kära, ni som alltid har varit lydiga: arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, inte bara så som när jag var hos er utan ännu mer nu när jag är långt borta." är bara ett exempel.
Luther målade in sig i ett hörn när han hävdade att vi själva inget hade att tillägga till vår frälsning. Konsekvensen av detta blev att människan inte ens tillerkändes en egen vilja i frälsningsavseende. Hans avsikt var gott: att betona Guds nåd, men han hamnade i ett komplicerat resonemang om varför vissa uppenarligen inte väljer Gud, om inte viljan är fri utan beror på Guds nåd.
Det katolska konciliet i Trient, som brukar anses vara en del av motreformationen mot Luther, bejakar teologin att den rättfärdige ska leva av tro. Det är bara det där obibliska "allena" som man tar avstånd ifrån. Även om vi blir frälsta av tro, måste vi också förbereda oss för detta genom handlingar av fri vilja. Man hade en mer positiv människosyn där man menade att människans vri vija inte helt och hållet var förstörd efter syndafallet. Och för egen del kan jag inte se något att annat än att den synen också ligger närmare de bibliska texterna i det ämnet.