Men när icke-intelligenta varelser och ting handlar efter ett mål, eller har ett syfte med sina handlingar, måste det vara en annan intelligens som styr dem. Syfte eller avsikt kan ju aldrig komma från ett icke-tänkande ting. Alltså finns det något tänkande som riktar in alla ting mot ett mål, "och detta kallar vi Gud." Det här målet kan vara inprogrammerat så att varelsen styr sig själv, men då måste det vara en intelligens som har programmerat den.
Det här argumentet har stora likheter med det moderna intelligent design-argumentet, uppfattningen att livet på jorden är alltför komplext för att ha kunnat uppstå och utvecklas uteslutande genom slumpmässiga variationer och naturligt urval.
Det finns dock skillnader mellan intelligent design och Thomas argument. Intelligent design-rörelsen tar fasta på komplexiteten hos vissa organismer och organ, som man menar måste ha sin orsak hos en intelligens av något slag.
För Thomas däremot är det irrelevant hur komplex en varelse är. Ja det behöver inte ens handla om levande varelser, även en sten på marken har ett visst syfte.
Men argumentet gäller även oss människor även om vi, till skillnad från djur och stenar på marken, själva är intelligenta. Våra handlingars syfte kan ju hänföras till våren egen intelligens och inte till någon annan, men vi talar om målet för hela människan inte för enskilda handlingar. Mänskliga handlingar drivs av de mål som vi har för stunden, men de förklarar inte (alltid) målet med människans hela existens.
Den första vägen, om den orörde röraren, ställde frågan: ”Vad satte igång det” och insåg behovet av en rörare som rullade igång alltet. Den andra vägen ställde frågan: ”Vad får det att fortsätta?” och sökte orsaken till att tingen bevarades. Och den femte vägen ställer alltså frågan: "Vad är målet?" Existensen av ett ting kräver en slutlig orsak, mål, precis som den kräver en verkande orsak.
Paulus skriver i sitt brev till Rom (11:36) "Ty av honom och genom honom och till honom är allting. Hans är härligheten i evighet, amen." I en enda mening fångar han upp tre av Thomas fem vägar till Gud.
Som präst avslutar jag varje nattvardsbön med att sjunga: "Genom honom och med honom och i honom tillkommer dig, Gud Fader allsmäktig, i den helige Andes enhet, all ära och härlighet från evighet till evighet." Och församlingen svarar sitt Amen som får pelarna i hednatemplen att darra.
När vi firar mässa riktar vi oss till den Gud som är de förste Röraren, den första Orsaken, det enda nödvändiga Väsendet, den högsta graden av Fulländning och den högsta Ingelligensen som har gett allting ett mål.
När vi nu har avhandlat Thomas fem vägar till Gud, finner vi att den verkliga frågan inte är "Varför finns Gud?" utan "Varför finns det en värld?" För man kan tänka sig Gud utan en värld, (han var fri att skapa), men man kan inte tänka sig en värld utan Gud.
För oss människor börjar det visserligen så att säga i fel ände. Vi börjar med oss själva, världen och allt runt omkring oss. Det är detta vi ser, och om vi verkligen ser tingen som de är och förstår dess inneboende egenskaper leder vägen (eller vägarna) vidare till Gud. Och väl där inser vi att han hela tiden varit källan.
