Frågan i rubriken handlar ju om vad vi som kristna ska göra i situationer där vi inte får en självklar vägledning i bibeln. Av naturliga skäl så är det ju inte så enkelt att konsultera evangelierna när det gäller frågor som till exempel kärnkraftens vara eller icke-vara.
Och frågan ställdes redan av medeltidens kristna tänkare, även om det inte uttryckte sig riktigt så. De brukar benämnas skolastiker och sökte ett gott och kristet handlande inom alla livets områden, för dem fanns ingen uppdelning mellan världsligt och andligt.
Efter romarrikets fall skedde en snabb utveckling i framför allt Norditalien inom områden som handel och kommers, vilket ledde till en blomstring av hela ekonomin. Men det utmanade också det teologiska tänkandet. Banker sköt upp som svampar ur jorden, banker som krävde ränta på utlånat kapital. Hur ska man se på det när ränta tycks förbjudas i gamla testamentet?
Tidigare hade handel enbart berört lyxprodukter som exotiska kryddor i avlägsna delar av världen, och det utgjorde en mycket liten av ekonomin. Folk var till 90 % självförsörjande.
Men nu exploderade verksamheten och vi fick världens första stad som levde enbart på handel: Venedig. Köpmän utgjorde en stor grupp i samhället och som alltså hade som yrke att köpa varor och sälja vidare, ofta utan att transportera dem någon längre sträcka och utan att förädla dem däremellan. Men kunde detta vara rätt? Att köpa till ett pris och sälja till ett högre? Är det inte utsugning?
Och här kommer alltså frågan: what would Jesus do? in även om de alltså inte direkt uttryckte sig så. Men det fanns inga direkta bibelcitat att luta sig mot för att bilda sig en uppfattning om hur man bäst bör tänka som kristen. Här utgick man istället till stor del från teorin om den naturliga lagen.
Den eviga lagen var den lag som Gud uppenbarat för oss i till exempel de tio budorden. Men man menade att Gud även lagt ned en lag i varje människas hjärta, en lag som inte är direkt uttryckt i bibeln. Det betyder inte att den naturliga lagen inte har med Gud att göra, utan det är den mänskliga delaktigheten i den eviga lagen.
Genom att använda sig av vårt förnuft kan vi komma åt den, genom resonemang och argumentation kan vi sluta oss till vad som är ett gott och riktigt handlande: den naturliga lagen. För skolastiker kunde det till exempel handla om ränta och vinst och när de drog sina slutsatser så utgick de från frågor som: vad fungerar? vad kommer ut av det här? vad gagnar den allmänna välfärden?
Gud har alltså gett oss ett förnuft som vi ska använda. Det betyder inte att vi en gång för alla kan slå fast vad Jesus skulle ha gjort. Till skillnad från den eviga lagen så är den naturliga lagen provisorisk. Den förutsätter ett ständigt pågående samtal om vad som är ett gott och riktigt handlande.
