Vetenskap och kristen tro

När man ser tillbaka på historien kan man konstatera att sann vetenskap, alltså där man på ett systematiskt sätt ställer upp hypoteser och teorier för att sen testa och undersöka hållbarheten för dessa teorier, växte fram på en plats och vid ett tillfälle; nämligen i Europa på 12-1300- talet.

Redan på 1400-talet hade Europa dragit ifrån resten av världen, det var bara här som alkemi gick över till kemi och astrologi gick över till astronomi. Och det var som bekant européer som upptäckte Kina, Afrika och Amerika, inte tvärtom. När upptäcktsresorna gjordes såg man att den övriga världen befann sig hundratals år efter Europa när det gäller tekniska och vetenskapliga framsteg.

Efter upplysningen försökte personer som Voltaire (1694-1778) och Edward Gibbon (1737-1794) göra gällande att den vetenskapliga "revolutionen" blev möjlig först efter att kyrkan förlorade sitt grepp om människors sinnen. Kristendomen och kyrkan skulle haft en hämmande effekt på den vetenskapliga utvecklingen. Man lyckades också till stor del med denna desinformation: det var till exempel Gibbon som effektivt befästa myten att man på medeltiden trodde att jorden var platt.

Det här är en historieskrivning som nu håller på att göras om. För det första skedde det inte en vetenskaplig "revolution" i samband med upplysningen utan redan under tidig medeltiden påbörjades utvecklingen som skulle leda till den fantastiska värld som vi ser idag.


Copernicus fick inte sin idé om att solen är i centrum från ingenstans. Han hade blivit undervisad om den heliocentriska världsbilden som student! Att det kunde vara på det viset hade man diskuterat i lärda kretsar i hundratals år, Copernicus bidrog bara med ytterligare en pusselbit som stöd för den heliocentriska världsbilden.

Och det var ingen slump att det skedde just i den delen av världen där kristendomen var som starkast. Universiteten hade en nyckelroll, de uppstod på 1200-talet som en utveckling ur kyrkans katedralskolor och var en kristen uppfinning. Universiteten var oberoende läroinstitut som drog till sig mängder med intellektuella, universitetet i Paris hade tusentals studenter.

Rodney Stark, författare till boken For the Glory of God, visar att orsaken till den här utvecklingen är tron på en personlig, intelligent skapargud som har skapat en förutsägbar värld som styrs av naturlagar och som vi människor kan och bör undersöka. Tron på Gud är inget hinder för vetenskap utan en förutsättning!

Han jämför med tre andra kulturer som hade förutsättningar att själva skapa en vetenskaplig utveckling men där det likväl inte skedde: Kina, Antiken och Islam.
Man kan tycka att Kina hade kommit lång, blev inte Marco Polo mäkta imponerad av det kinesiska riket. Men någon sann vetenskap åstadkom de aldrig: deras religion inkluderade ingen tro på en Gud och de trodde inte heller på några naturlagar. Kinesiska intellektuella sökte upplysning, inte förklaringar.

Likadant med antikens filosofer. Sokrates och Platon ansåg att astronomiska observationer var slöseri med tid. Hur världen var beskaffad kunde man tänka fram. Hos Aristoteles fanns visserligen en ansats till att empiriskt vilja undersöka världen, framförallt inom botaniken. Men när de kristna skolastikerna började läsa Aristoteles upptäckte de snart att han ju tog miste på punkt efter punkt. Till exempel trodde Aristoteles att en vikt faller fortare mot jorden ju tyngre den var, och man kan ju tycka att det borde varit ganska enkelt för honom att kontrollera den saken.

Likadant inom den muslimska världen. Deras lärde tog över och förvaltade antikens filosofer och de gjorde här en stor insats. Men de kom aldrig längre än antiken, de lyckades aldrig utveckla deras filosofi vidare till vetenskap. Det kan man tycka är lite märkligt eftersom de ju faktiskt tror på en skapargud. Men tanken på naturlagar fördömdes inom Islam eftersom det skulle förminska Allahs allmakt. Deras tro på en Gud som handlar efter eget godtycke istället för genom nedlagda lagar och ordningar i naturen blev ett hinder för vetenskap.

Jag säger inte att enskilda vetenskapsmän måste vara kristna för att kunna bedriva vetenskap, men utan kristen tro hade världen fortfarande befunnit sig på medeltiden.

Vinst i välfärd

Uppdatering: Enligt en enkät som Sveriges kommuner och landsting har genomfört råder det högre kvalitet i den privata vården. Det är inget som förvånar mig: det ligger i sakens natur att privat vård måste hålla hög kvalitet, annars skulle din inte för någon vinst, som jag har skrivit om tidigare:

Detta med att göra vinst har varit kontroversfrågor tidigare i historien. Redan på medeltiden så konfronterades kyrkans teologer med begreppet. Då handlade det om den tidens köpmän som köpte en vara för ett visst pris bara för att sälja det till ett högre. Det måste väl anses som utsugning menade många. Men medeltida tänkare, skolastikerna, kom fram till något annat.

Det går inte att definiera ett exakt rätt pris på en vara; en vara är helt enkelt värd så mycket som man är beredd att betala för den. Och det kan variera, beroende från tid till tid och plats till plats. För vissa kan saken vara till större nytta och är därför värd mer för denne.

Vinsten som köpmannen gör är hans lön för det arbete som han utför, menade man. Han gör ju nytta för samhället; utan handel skulle människor lida brist på varor.

Idag är vinstfrågan inte särskilt känslig när det gäller handel. Att affärer måste få ta ut en vinst på det som de säljer tar vi som en självklarhet. Däremot har vinst i välfärdsföretag seglat upp som en kontroversfråga.

Men ungefär varannan skattekrona går redan idag till företag som gör vinst; som inom byggnation, parkförvaltning, IT-företag, städbolag, revisorbolag, etcetera. Detta har fortgått i årtionde eller mer utan att någon reagerat. Kommun, landsting och stat anlitar privata företags tjänster. Inget konstigt med det.

För tänk om varenda kommun hade sitt eget byggnadsbolag som hade monopol på alla byggprojekt inom kommunen. Det skulle bli hiskeligt dyrt, eftersom monopolföretag kan luta sig tillbaka och göra sitt jobb i den takt de vill. Med en garanterat säker kund skulle de inte behöva anstränga sig.

Men inom vård och skola så ska det alltså inte få finnas någon konkurrens. Här ska kommunalt monopol gälla. Här anses det vara slöseri med skattebetalarnas pengar om de går till företag som gör vinst, men av någon anledning är det inget slöseri när kommunen anlitar NCC att bygga en väg.

Om en gammal människa tar in på ett privat äldreboende så kostar det inte skattebetalarna en krona mer än om samma person kom till ett kommunalt hem. Det är ju definierat hur mycket som det privata hemmet får ta ut. Samma sak gäller till exempel friskolor; skolpengen är lika för alla. Därmed så är det väldigt svårt at förstå vad problemet är.  De som inte gillar vinstdrivande välfärdsföretag behöver ju helt enkelt inte använda sig av dem, utan kan gå till det som erbjuds i kommunal regi. Men bara för att de inte gillar privata företag, varför ska de förbjuda oss andra? Kostnaden är ju som sagt densamma oavsett privat eller kommunal regi . Och om det verkligen skulle vara så att vinstdrivande företag gör sämre vård, så får de väl bara skylla sig själva som anlitar dem.

Nu är det ju inte så att vinstdrivande företag är sämre, tvärtom. Överlag är brukarna mer nöjda med dem än de kommunala. Särskilt gäller detta i kommuner som tillämpar LOV, lagen om valfrihet, där makten ligger hos den enskilda individen.

Tänk efter: ett kommunalt äldreboende som har monopol behöver inte anstränga sig nämnvärt för att locka boende. Det ligger ju så att säga inte i deras intresse de kommer få sina anslag ändå. Men det är helt annorlunda med det privata, utan folk som vill flytta in där så gör de konkurs. Dåligt rykte skulle vara förödande för dem, deras affärsidé är ju att producera så bra vård som möjligt utifrån den intäkt som de får.

Även om en del av vinsten går till bolagets vinst så blir det bättre i längden, precis som de blir bättre med privata byggbolag som konkurrera om de kommunala byggnadsprojekten.

Privata konkurrerande företag i kombination med LOV innebär att makten flyttar från politiker till en den enskilda individen. Kanske är det där skon klämmer, politiker har alltid strävat efter mer makt och skräms av system där de inte får full kontroll.

Uppdatering: Anna Dahlberg har skrivit om vinst i skolor och mitt resonemang ovan gäller naturligtvis även är. Skolpengen är lika för alla och gillar man inte vinstdrivande skolor är det bara att välja kommunala.
Artikel i tidningen Dagen.

What would Jesus do?

Frågan i rubriken handlar ju om vad vi som kristna ska göra i situationer där vi inte får en självklar vägledning i bibeln. Av naturliga skäl så är det ju inte så enkelt att konsultera evangelierna när det gäller frågor som till exempel kärnkraftens vara eller icke-vara.
Och frågan ställdes redan av medeltidens kristna tänkare, även om det inte uttryckte sig riktigt så. De brukar benämnas skolastiker och sökte ett gott och kristet handlande inom alla livets områden, för dem fanns ingen uppdelning mellan världsligt och andligt.

Efter romarrikets fall skedde en snabb utveckling i framför allt Norditalien inom områden som handel och kommers, vilket ledde till en blomstring av hela ekonomin. Men det utmanade också det teologiska tänkandet. Banker sköt upp som svampar ur jorden, banker som krävde ränta på utlånat kapital. Hur ska man se på det när ränta tycks förbjudas i gamla testamentet?
Tidigare hade handel enbart berört lyxprodukter som exotiska kryddor i avlägsna delar av världen, och det utgjorde en mycket liten av ekonomin. Folk var till 90 % självförsörjande.
Men nu exploderade verksamheten och vi fick världens första stad som levde enbart på handel: Venedig. Köpmän utgjorde en stor grupp i samhället och som alltså hade som yrke att köpa varor och sälja vidare, ofta utan att transportera dem någon längre sträcka och utan att förädla dem däremellan. Men kunde detta vara rätt? Att köpa till ett pris och sälja till ett högre? Är det inte utsugning?

Och här kommer alltså frågan: what would Jesus do? in även om de alltså inte direkt uttryckte sig så. Men det fanns inga direkta bibelcitat att luta sig mot för att bilda sig en uppfattning om hur man bäst bör tänka som kristen. Här utgick man istället till stor del från teorin om den naturliga lagen.
Den eviga lagen var den lag som Gud uppenbarat för oss i till exempel de tio budorden. Men man menade att Gud även lagt ned en lag i varje människas hjärta, en lag som inte är direkt uttryckt i bibeln. Det betyder inte att den naturliga lagen inte har med Gud att göra, utan det är den mänskliga delaktigheten i den eviga lagen.

Genom att använda sig av vårt förnuft kan vi komma åt den, genom resonemang och argumentation kan vi sluta oss till vad som är ett gott och riktigt handlande: den naturliga lagen. För skolastiker kunde det till exempel handla om ränta och vinst och när de drog sina slutsatser så utgick de från frågor som: vad fungerar? vad kommer ut av det här? vad gagnar den allmänna välfärden?

Gud har alltså gett oss ett förnuft som vi ska använda. Det betyder inte att vi en gång för alla kan slå fast vad Jesus skulle ha gjort. Till skillnad från den eviga lagen så är den naturliga lagen provisorisk. Den förutsätter ett ständigt pågående samtal om vad som är ett gott och riktigt handlande.